Fotografin och dess historia
Tro det eller ej men fotografin påbörjade sin resa redan på 1000-talet efter Kristus. De tidiga årens camera obscura och camera lucida, d.v.s. mörkt rum och ritkamera vid korrekta översättningar, började beskrivas för att ersätta handritningarna på vanligt papper. Den första tekniken började dock framställas först på 1500-talet och allteftersom blev bilderna allt mer ljusstarka. Det enda bekymret var att hålla bilden vid liv så att den inte skulle försvinna.
De första bevarade bilderna
De allra första tagna bilderna som fortfarande existerar idag, härstammar från 
1826. De är tagna av Joseph Nicéphore Niépce som var den första att lyckas framställa ett varaktigt fotografi. Bilden är resultatet av många års experimenterande och forskning. Joseph Nicéphore Niépce kom senare att samarbeta med Daguerre, den franske fotografen och uppfinnaren och tillsammans utvecklade de Daguerreotypin. Här nedan ska den kortfattat beskrivas.
Daguerreotypin -den första fotoprocessen
Denna process bygger på att den tagna bilden fångas upp och formas i amalgam; en blandning av silver och kvicksilver. Detta formas på ett underlag av e
n mix mellan tunn silverplåt och ett mer tjockare kopparunderlag. Genom att ha uppfunnit denna process, fick Daguerre hela sin pension utbetalad av den franska staten för att undvika att lägga patent på idén.
Processen användes inom alla möjliga områden som arkitektur, krigsbilder och astronomi. Det enda problemet var att det kostade mycket pengar att framställa bilderna. Silver är ett dyrbart material och det var också ganska komplicerat att valsa ihop de båda underlagen som bilden skulle formas på. Själva oxideringen av silvret var också tvungen att förhindras genom långsamma och dyrbara processer. Sedan var alla bilder tvungna att bevaras på ställen där de var i fred för beröring. Minsta beröring på plåten, kunde nämligen förstöra hela fotografiet och därför blev denna daguerreotypi ganska långdragen.
Kamerorna som användes tillverkades med objektiv från Chevalier i Paris och 
de var utrustade med stativ med både huvud-och nackstöd. Bilden fick nämligen inte röra sig överhuvudtaget och ibland var till och med personerna som avporträtterades, tvungna att stötta sig med hjälp av stativ eller pelare.
Snart kom en uppdaterad version av kameran, av matematikern Petzval i Frankrike. Han skapade ett objektiv med större öppning vilket gjorde att mer ljus kunde tränga in i bilden. Resultatet blev de skarpa motiven i mitten och det suddiga vid kanterna på fotot. Tack vare detta nya objektiv med hjälp av silverbromid, tog det kortare tid att framkalla bilderna. Näste man att utveckla processen var Voigtländer som ersatte kameran med en metallkamera som också hade en mindre bildyta. Denna förminskade yta gjorde också att mer ljus trängde in och kunde skapa skarpare bilder. Visserligen vann man endast några sekunder i exponeringstid, men varje liten bit gynnade fotografen i denna ganska komplicerade process.
